Länge har jag velat tänka så mycket mer framåt inom ridning, istället för bakåt, hur det var då. Jag vet inte varför, men jag älskar att hoppas mer på framtiden än hur det var just då. Visst finns det minnen jag tänker på och vill minnas, men ser ändå mycket i framtiden när det gäller ridning.

Just nu har jag bara ridigt i tre och ett halvt år. Tycker själv att jag har utvecklas väldigt snabbt när jag ridit så lite som jag gjort.

Jag lärde mig snabbt hur man skulle sitta, hålla i tyglarna och hur man red ordentligt. Tyglarna ska inte glappa men ska inte dra hästen i munnen osv lärde jag mig redan första veckan.

Mitt stora mål är att få en egen häst. Jag kämpar verkligen för att visa mamma och pappa hur intresserad jag är, och försöker prata mycket med dem om ämnet. Jag försöker vara delaktig, visa att det är sånt här jag vill leva med i hela mitt liv, oavsett vad som händer.

Man blir ju mer intresserad desto mer man håller på med hästar, man vill framåt och nästan alla som rider tror jag längtar efter en helt egen häst. En fyrbent bästa vän som man går till varje morgon, rider snällt varje dag och älskar av hela sitt hjärta. Låter inte det som en stor fet dröm?

Såklart vill jag inte ha en egen häst bara genom att knäppa med fingrarna, jag vill kämpa lite för det. Läser många bloggar som har hästar, min bästis har hästar och nu fattas bara jag. Jo, jag blir verkligen lockad, men verkligen inte avundsjuk. Tvärtom så är jag jätte glad att jag kan lära mig mer om vad man gör vardagligen med hästar, och vara mer förberedd när min egen står i mina händer.

Det som jag har utvecklat mest är nog hur jag sköter hästarna. Förut trodde jag bara att ryktning kunde göras lite slarvigt och att ridningen var viktigast, men nu har jag utvecklat det och förstår att allt är lika viktigt. Mockning måste göras, man måste fylla på hö och vatten varje dag och hästarna måste få vara ute mycket varje dag för att få lite frihet.

Jag vill utvecklas och bli mer mjuk i min ridning, håller på att lära mig det nu. Att rida busiga ponnys av oroliga ägare är nog en stor dröm som jag vill göra, och därför måste jag lära mig att vara mer lugn och mjuk.

Drömmen är alltså att förkäna en helt egen häst som inte är perfekt, utan som jag kan utvecklas med.

Hur ska min häst vara då? Som här ovanför: Inte perfekt, inte alls. Det ska vara en liten busig som vågar att ta för sig och som passar mig lite som person. Den ska lära känna sin kompis innan den vågar bjuda på sig själv ungefär.

En D-ponny tror jag skulle passa mig helt perfekt. Kommer inte bli så lång troligen, och därför vill jag ha en söt liten ponny som kan passa mig livet ut. Tänk en liten D-ponny springa runt med sin fux-färgade päls och rufsiga spretande man.

Hur jag tänkte att vi skulle tävla osv, jag vet inte. Det ända jag vet är att vi ska passa varandra, sen om hästen inte vill tävla, fine, det går fin fint för mig. Om jag ska vara ärlig känner jag inte det som en dröm, vill bara träna och utvecklas, inte behöva tävla.

Har aldrig riktigt gillat sånt, tävlingar hoppar jag helst över. Visst skulle jag kunna vara med i någon liten klubbtävling, men det är en helt annan sak än SM eller något sånt.

Det är min dröm, men vi börjar från början, drömmen om en helt egen häst är först på listan. Jag kan ändra mig, jag kan fortsätta med den här drömmen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vet ni varför det här datumet är så speciellt? Jo, för exakt en timme sedan fyllde min blogg 1 helt år! Vet inte om ni tycker att det här är en bra eller dålig nyhet, men jag ska faktiskt byta blogg. Tänker inte blogga på blogg.se, utan på Devote....

Tänkte börja visa hur mycket mitt hår växer varje månad nu. Är nämligen helt besatt av att ha långt hår. Så nu har jag lyckats tagit ett kort på hur långt mitt hår var i januari, och hur långt det är just nu, idag. Är det bara jag som tycker att det...

Äntligen en dag som vi slutar tidigt, riktigt skönt faktiskt. Hann med den tidiga bussen, men gud, mina byxor! Svettades nästan ihjäl.. Ja, så åt jag typ allt jag fick tag på, haha! Massor av bullar, kakor och pepparkaksdeg.. Men kul var det i all...

  Våren börjar komma, och det är dags att lägga alla vinterskor åt sidan ett tag nu. Fram med alla varma skor! Jag passar inte i så mycket saker då jag ser så liten och kort ut, men converse passar nästan varenda människa i. I alla fall så tänkt...